Under veckan har jag varit på en spelträff. Ett ställe där ett gäng med människor ägnar sig framförallt åt det, troligtvis, största intresset dom har; tvspel. Huruvida det är ett  vettigt eller ovettigt intresse går att debattera om, men träffarna lockar oftast till sig ett stort antal stammisar och ett mindre antal nykomlingar.

Man kan dela in dessa i två olika kategorier utöver stammisar och nykomlingar. Dessa två andra saker är lika enkelt som babbelkäftar och pipmunnar.

Babbelkäftarna tror sig vara roliga cirka 90% av tiden dom väl uttalar sig (vilket dom gör hela jävla tiden med tanke på att dom per automatik vet att dom andra stammisarna kommer haka på) och är dessutom de drivande på träffarna. Vanligt förekommande är att dom även drar citat från spel som ingen riktigt känner igen förutom dom själva, men ännu en gång skrattar alla åt det för det tillhör standarden.

Pipmunnarna å andra sidan bestämmer sig för att dyka upp, anta att det är okej att sitta i ett hörn och lira igenom sitt jävla INFAMOUS och sist men inte minst misslyckas totalt med den sociala biten som i slutändan är DEN JÄVLA ANLEDNINGEN TILL ATT MAN DRAR PÅ EN SPELTRÄFF.

Ska man sitta och nöta <insert valfritt singeplayerspel> så bör man helst inte göra det på en spelträff, då spelträffar uppmuntrar till:

  1. att göra något annat än det man vanligtvis gör hemma, ensam framför sin gameboy
  2. att utveckla sina sociala egenskaper, om man nu inte har sådana
  3. MULTIPLAYER är alltid roligare om man inte är hel efterbliven

Problemet är väl att vid många tillfällen har dessa nördar oftast ett av följande problem:

  1. dom har en sjukdom som exempelvis ADHD eller aspbergers
  2. dom har sociala egenskaper, men saknar livserfarenhet
  3. dom är riktiga nördar med en midjeväska

Onödigt gnäll säger ni väl nu när ni har läst det här, men när det känns som att man är den sista människan på jorden med lite vett i sinnet så händer det rätt enkelt att man går till sin sovsäck, gråter en skvätt och räknar ner de många timmarna tills hemfärden är.

Som tur fanns det ju rätt bra musik där. (Och smuggelsprit, när det var riktigt jävligt.)