CONSOLEGIRL OCH TJEJER SOM SÖKER EXTREM UPPMÄRKSAMHET KRING TVSPEL

Okej, inte för att vara en sån där s.k. “übermensch”, men grejen med Consolegirl är fan helt jävla fantastisk.

Vad är grejen då? Tja, det är en tjej som tar kort på sig själv i diverse situationer som involverar spel. Det kan vara allt från att hålla i en Lancer från Gears of War till att stå med en PS3-låda mellan benen.

Är fotona snygga på något estetiskt plan? Nej.

Det här är tyvärr det som gör mig ledsen. Det känns som att detta är ännu en tjej i mängden som faller in bland de uppmärksamhetskåta. Ännu en person som får tusen unga killar att sitta framför datorn och drömma bort sig om att tjejer som spelar tv-spel är så perfekta, för allting är ju bra om dom gör det. Jag menar, neger snälla, ingen brud gillar tvspel på riktigt. Om dom gör det så är dom tjocka, fula as som troligtvis har mer finnar i ansiktet än vad du har fingrar och tår. De här tjejerna är bara ute efter en fin kommentar som påminner dom om hur otroligt snygga / kreativa de är i sitt miserabla liv.

Ett annat bra exempel är Xboxflickan. Informativ kanske du säger, men att skriva några rader om att ett spel verkar intressant och att du vill spela det kan väl vem fan som helst göra. Jag kan till och med göra ett försök.

Idag såg jag en ny trailer på Left 4 Dead 2. Det verkar helt fantastiskt. Att skjuta zombies är det väl ingen som ogillar? Och att Valve förbättrat många delar samt infört möjligheten att använda slagvapen gör det här till ett sjukt intressant spel.

Left 4 Dead 2 släpps i slutet av november och jag har förhandsbokat det. Har du?

SE HUR JÄVLA SVÅRT DET VAR (och älskar verkligen hur samtliga modebloggare och skitbloggar fetstilar texten, som om att inte en jävel bryr sig egentligen och måste poängtera de viktiga delarna. Jag menar vad i helvete…)

Det är som att tjejer uppenbarligen inte skulle kunna spela spel seriöst. Vi får iaf inte se något av det i bloggvärlden, utan där är tjejer något som enbart existerar för att fullborda tjocka idioters fantasier och förhoppningsvis tillfredsställa dem tillräckligt mycket för att de ska slippa behöva gå in på YouPorn den här kvällen.

Nej, vill ni läsa något om spel så ska ni läsa saker som killar skriver. Där har vi riktig speljournalistik. Annars är det jävligt coolt att blogga om framtiden som Thomas Wiborgh. Det är en riktig kille det.

On another note; nästa vecka drar eliten iväg till Danmark för att gå på konvent! Ett gäng på tio modiga personer hoppas överleva en helg med nördar som inte riktigt pratar så att man förstår.

Vi har även bestämt oss för att iscensätta följande scen:

Nä vi kör igen!

Nu var det dags igen! En ny awesome release från KONVENTSELITEN!

I samarbete med the pirate bay: http://thepiratebay.org/torrent/5115671

ladda ner den och låtsas att du är på konvent!

Amsterdam

En partition av oss är för tillfället i Holland. En observation vi gjorde i Red Light var att det finns porr, horor, horor, horor, porr, knark, horor, horor, knark, kebab, horor, porr, knark, horor, horor och horor.

Slutsats: Kebab är en av de viktigaste sakerna i världen.

Foto: Kalaspuff

Klagomål och kritik

Sedan NärCon slutade har deras forum sprudlat av vackra kommentarer om hur bra grillen funkade och hur extremt nice våran “fest” var på lördagkvällen. Vi tackar för allt detta eftersom vi visste att i samma sekund som vi satte våran fot på konventsområdet att allt vi skulle göra skulle bli awesome. Det visade sig stämma.

Å andra sidan verkar det finnas några andra som uppenbarligen inte har samma åsikt. Folk som anser att konventseliten inte är elit, utan bara en liten skit. Har dessa personer några vettiga argument? Nej, inte alls. Många av de som kritiserar eliten drar oftast historier om vad eliten var en gång  i tiden utan att ens tänka över hur vi funkade detta år. Inte minst påstås vi ha snott cola från NärCon, när vi till faktum faktiskt betalade för den med våran budget?!

Att sno cola är inget som vi sysslar med. Det är lågt.

Kim “Cyberborn” Synnerborn kommer däremot in och försvarar oss, samt ger oss BERÖM!? Det är suspekt, men vi tackar dig för ditt stöd. Du verkar åtminstone ha lite vett i huvudet till skillnad från många av de andra.

Till er som klagar har jag en uppmaning. Huruvida folk anser att det är stötande eller vice versa är inte mitt problem, utan deras. Jag bryr mig inte. Den följer:

 

Hälsningar, din jävla mamma (även känd som fitthampe)

Byråkrati i republiken Närcon

I republiken Närcon har vi observerat den underbara kommunikation som råder mellan arrangörer och personal. När vi frågade om band så visste ingen i personalen hur de skulle göra. Likt en amerikansk myndighet så har personalen ingen koll, kan inte ta egna initiativ och kan absolut inte göra något utan att det går igenom den ologiska byråkratin. När vi sedan frågade en arrangör vad vad som gällde så pekade han bara på Samuel, varav Samuel pekar på arrangören jag nyss frågade och säger att han fixar. Förvirringen är total och ingen förutom Samuel eller Ullis verkar vara kapabla att ta några egna initiativ. Det hela slutade med att vi inte fick några band eftersom Närcon likt ett skivbolag tror att ett förlorat tygband alltid innebär en förlorad inkomst. När man dessutom ska gå igenom en jobbig byråkrati för att få bandet kändes det inte värt helt enkelt.

Ett annat exempel på dålig kommunikation var när vi skulle be om mer kol. Vid tolvtiden sa vi att kolen till grillen började ta slut. Det dröjde till klockan fem innan vi fick kolen som vi bett om. Problemet var dels att vi sagt till fel personer. Att eskalera ett ärende till rätt person går inte. Frågar man fel person händer ingenting eftersom ingen känner ansvar och att intern kommunikation är inte deras starka sida.

När Pipkin är borta dansar konventseliten på bordet

Igår var det en riktigt awesome kväll. Det började med att vi hade en riktigt cool nedräkning. Självklart funkade allt perfekt in i minsta detalj. Efter nedräkningen började vi pumpa musik på hög volym. Jag vill tacka alla besökare som dansade natten lång till fsFreak, Dj Mudkipz och Magmatech Sweden. Jag vill även rikta ett särskilt tack till Pipkin som hjälpte oss göra kvällen riktigt awesome. Han gjorde nämligen ingenting. Det tackar vi för. Vi spelade musik till klockan tre på natten, och när vi stängde av ville folk fortsätta dansa. Grymt lyckat.

Ett klipp från Uppconfesten. Tyvärr så har iphone inte världens bästa ljudupptagning.

En dröm från Närcon

Grillen glöder. Discoljusen flödar och vattenånga fyller någon svartsminkad fjortonåring sockerflickas mun varav hon under glada tjut sprintar iväg för att hosta upp tidigare nämnda rök på en väninna som även hon är lika godiskavaj.

När lördagen på Närcon når sin klimax med Uppconfesten och releasen utav de mystiska utmaningar som måste klaras av för Sveriges fetaste event (om japan och sånt) skall befrias droppar det svart och oidentifierbar sörja ifrån burgarköttet.

Säkerhet whinar om ljudnivån som mystiskt nog verkade höjas igen när folk slutade orka bry sig. Flickor med pärlplattor på kroppen dras till Prinsen från Candy-mountain och i krokarna stryker Hampe eller Lendai runt och ser på spektaklet med vakande ögon och stekarmen i högsta hugg.

En ensam gosse i alvöron står blixtstilla fastfrusen i sina skor mitt bland de hoppande kidzen och ser moloken och drömskt ut. På många sätt är han en symbol för allt som Närcon står för.

Det är nice.

Den sorgsna alvgossen blev kvickt peppig när en Glad Uppcon gjorde hartecknet.

Konventseliten räddar NärCons nätverk

Någon lyckades sänka en switch genom att sätta i en kabel där man inte borde, varvid hela kassans nätverk avled. Eliten var dock snabbt på plats och löste problemet, eftersom eliten till skillnad från den nätverksansvarige har koll och är allmänt awesome

Den ena handen vet inte vad den andra gör

Sitter här på NärCon och observerar organisationen på plats.

Observation nummer ett: hela konventsområdet är instängslat med höga gallerstaket som är fast förankrade i betongklumpar, väggar, lyktstolpar och annat. Det finns en grind för fordonsinfart, men den är låst med hänglås och kedjor och är i allmänhet obevakad. Den enda vägen in och ut från området är genom huvudentrén. Man har alltså, till skillnad från tidigare år, lagt ganska mycket arbete på att det ska vara lätt att kontrollera in- och utpasserande och svårt eller omöjligt att ta sig in eller ut utan att bli kontrollerad.

Dock finns det vid huvudentrén ingen bandkontroll att tala om. Stora skyltar med texten “VISA BANDEN” finns uppsatta, men faktisk kontroll tycks endast ske mycket sporadiskt.

Vid insläppet hade man vidare beslutat att det inte skulle finnas någon specialkö för folk som redan hämtat ut sina biljetter och fått sina band; istället skulle samma flera hundra meter långa kö som tog timmar att bli av med användas för alla. Inga gräddfiler här inte. Mycket demokratiskt.

Fler observationer kommer antagligen senare.

Alla som inte dansar är furries

När konventseliten grillar, då äter man.

När konventseliten pumpar musik, då dansar man.